Ett hopp & livskonst

Jag har inte bara tappat min tro många gånger jag har också funnit tro, större än den som gick förlorad. Detsamma gäller det mesta. Jag tror inte på institutionen och arbetar inte längre för att förändra den i särskilt stor utsträckning. Men jag tror på gemensamma krafter och organisationers förmåga att bära värden från en tid till en annan.

Man kanske kan säga att mitt fokus har vänts från att bråka med strukturer och kulturer till att mer handla om hur jag kan tillföra något annat. Hur jag kan leva redan nu på ett sätt som skapar den värld jag drömmer om.

Den här dagen kom att ha ett särskilt fokus på kärleken till skapelsen. I förmiddags möblerade jag om och skapade mer utrymme för mitt nya kontor. Det blev ett tillfälle att lyfta fram den här skolplanschen som jag tycker så mycket om. ”Jorden är Herrens och allt vad därpå är” en nyare översättning säger ”jorden är Herrens med allt vad den rymmer”. Jag gillar det uttalandet, det är en bra sammanfattning av min tro skulle man kunna säga.

Den här jorden, så omtvistad och undersökt och ändå vet vi så väldigt lite om dig. Du pulserar och skapar livsutrymme och härbärgerar även krafter som håller på att ta död på dig. Du är trofast och stark men också skör och utnyttjad. Du fortsätter skapa livsutrymme och vi människor fortsätter att utnyttja dig.

Efter att min granne och jag burit in alla kartonger till mitt nya kontor bestämde vi oss för att ta en fika på kafét mitt över gatan. Det är ett landmärke här i Gnesta och det är en riktig upplevelse att besöka. Vi började i ljusboden och det gjorde vi helt rätt i. Där träffade vi butiksägaren som milt sagt brinner för ljus. Vi fick en halvtimmes föreläsning om värmeljus och fick insyn i det mesta som rör dessa små värmande tillskott i vardagen. En intressant sak vi fick veta var att sättet man tillverkade värmeljus på för hundra år sedan är vad vi idag kallar ekologiskt. Så verkar det vara med väldigt mycket. Från början var det en självklarhet sedan när vi skulle börja tjäna pengar och producera allt billigare gjorde vi avkall både på kvalité och miljötänk. Jag har länge varit på jakt efter miljövänliga värmeljus och i butiken fanns en kartong med svanenmärkta ljus som jag köpte med mig. Dessa har både längre brinntid än de billiga man kan köpa i vanliga butiker och de är producerade i Sverige. Det tycker jag kändes bra i magen.

Något annat som kändes bra i magen var att man fick välja en fin kopp till den värmande dryck man köpt. Jag hade beställt te och kunde välja mellan flera olika sorter som alla var Fairtrade certifierade. Det är en fråga som alltid varit viktig för mig och som jag så ofta jag kan försöker ta hänsyn till. Det är ju fullständigt orimligt att vi ens kan köpa grejer utan att ta hänsyn till dem som producerar varan. Hur blev det ens det normala? Att vi kan producera varor billigt tack vare att vi knappt betalar den som gör det största jobbet? Vad man än tänker om certifieringar eller miljöfrågor så måste man erkänna att det är orättfärdigt att vi byggt upp ett ekonomiskt system som går ut på att utnyttja människors och jordens resurser. Hur har det kunnat bli det normala? Varför lät vi det ske? Svaret på den frågan är ofta att vi inte visste, och så länge vi inte vet kan vi fortsätta precis som vanligt. Att välja fairtrade eller miljöcertifierade produkter är inget intresse jag har. Det är det enda val jag kan göra med gott samvete. Allt annat måste jag erkänna är ett misslyckande som i slutändan inte bara utnyttjar någon annan utan det bryter också ned mig själv.

Det lilla jag kan göra för att sprida ljus och hopp i den här världen vill jag försöka göra. Jag misslyckas ofta, är inte tillräckligt påläst och har alldeles för svårt att hålla mig ifrån konsumtion. Men jag försöker iallafall. Jag gör små vardagliga val. Att köpa dyrare värmeljus kanske inte gör så stor skillnad för miljön, vad vet jag. Men det får effekten att mitt hopp växer. När jag agerar utifrån det jag tror är rätt och sant odlar jag nämligen hopp. Och ju mer hopp jag odlar desto mer mod får jag att ta nya steg i min längtans riktning.

Ikväll har jag varit på möte med ett gäng ”omställare” i Gnesta. Vi har pratat om vad vi kan göra lokalt för att påverka i en riktning som är mer hållbar. Jag tycker det är väldigt spännande att få vara med. Det händer väldigt mycket roligt på den här fronten nu, normen börjar omformas. Oavsett vilket utgångsläge eller drivkraft man har i miljöfrågorna så tjänar vi alla på att byta norm. Börja se ekologiska produkter som det normala och allt annat ett misslyckande mot medmänniskor och den jord vi bor på.

Oavsett om man tror på en Gud som skapat jorden eller inte tjänar vi alla på att ta hand om den bättre. Alla tjänar på att bryta med en utnyttjarkultur. Du har mycket att vinna på att göra val utifrån det du tror är rätt och sant. Jag bär på väldigt mycket hopp och det gör jag för att jag i flera år medvetet tagit beslut baserat på det jag tror är sant och rätt.